Berard AIT (Auditory Integration Training)
Dr Guy Berard, fransk öron -näs och halsläkare utvecklade på 1950-60 talet, i samarbete med Dr Tomatis, ljudstimuleringsmetoden AIT, Auditiv Integrationsträning.
Berard insåg vikten av en välfungerande överföring av ljudsignaler i hörseln för utveckling av språk och intellekt. Han fann att genom ljudstimulering av hörseln kunde han normalisera hörandet hos elever vars ljuduppfattningsproblem på olika sätt blockerade inlärningen och samtidigt förbättra koncentrationen.
Stimuleringen utfördes via lyssnarträning med modulerad musik (Norman Doidge, 2016). Särskilt gav stimuleringen av höger öra positiva effekter på inlärningen.
Varför är Berard AIT viktig?
AIT är enligt Dr Berard ett fundamentalt träningsprogram som hjälper att reorganisera det auditiva/sensoriska systemet med effekter inom många olika områden.
Högerörat har direktkoppling till vänster sida och har därmed snabbare och kortare väg till uppfattning och uppmärksamhet. Även om det handlar om millisekunder är det avgörande för uppfattningsförmågan.
Berards teori om ”det lärande örat” bekräftades 2004 ( Sinninger och Cone-Wesson 2004) som fann att höger öra är specialiserat på tal och språkljud och vänster öra är specialiserat på musik och toner.
Tidigare har uppfattningen varit att vårt höger- och vänsteröra fungerar på exakt samma sätt. Följaktligen trodde man att det inte spelade någon roll vilket öra man lyssnade med. Nu kan vi se att detta kan få stora konsekvenser för individens språkliga och musikaliska utveckling.
I Berard AIT tränas båda öronen, högerörats koppling till vänster hjärnhalva med koncentration, fokus, uppmärksamhet, vänsterörats koppling till höger hjärnhalva med käslor, kreativitet, fantasi mfl och andra funktioner.
Andra forskare, L.Tommasi 2009 fann att lyssna med höger öra har stor betydelse för att ta in information, speciellt i bullriga miljöer).
Bilden visar en teoretisk beskrivning över vägen av de modulerade ljudfrekvenserna via hörselorganen, hörselnerven, via basala ganglierna genom hjärnbalken till hörselcentra. I mellanörat sker även stimulans av de nervförbindelser som är gemensamma med de kraniala nerverna. Stimulansen fortsätter därefter vidare ut i centrala nervsystemet (CNS).
Vidare menar Berard att den auditiva integrationsträningen även ger positiva effekter på kognitionen, dvs hur vi tar in, bearbetar och använder information och kunskap, hur vi tänker och resonerar, osv.
Berard AIT börjar bli känd
Berard tränade mer än 8000 elever och många av resultaten publicerades i hans bok, ”Audition égale comportement”,1982. (Den auditiva balansen betydelse för beteendet); översatt till engelska 1993. I boken berättas bla historien om den 11-åriga Georgiana som diagnosticerats med grav autism. Efter AIT hos Berard kunde hon flyttas till normalklass och avlade senare universitetsexamen. Georgianas mamma, Annabel Stehli, skrev boken ”The sound of a miracle” där Georgianas väg till ett normalt liv berättades.
Berards arbete uppmärksammades av forskare i USA och han inbjöds till USA för att medverka i olika AIT-projekt. Drs Rimland & Edelson vid ARI (Autism Research Institute) fokuserade sin forskning på autism, andra forskare undersökte även förändringar av AITs påverkan inom kognitiva områden, sensorik, perception samt beteende osv.
Förbättringar efter Berard AIT kan visas på olika sätt. Teckningarna av ”Lurver”, av den12-åriga och autistiska Annas favorithäst, före och 5 månader efter AIT är ett exempel.. Anna var en av deltagarna i projektet ”Örat Hör och Hjärnan Lyssnar”, ett projekt för utvärdering av Berard AIT-metoden för elever i särskild undervisning som utfördes 2005-06. Projektet, i regi av Stockholms stads Kompetensfonden och Lärarhögskolan i Stockholm visade en rad statistiskt signifikanta förbättringar.
Lurver
Flertalet av de elever som genomgått träningen kunde återföras till ordinarie klass trots att Skolinspektionen i en granskningsrapport redovisat hur ovanligt det är att elever i särskild undervisning återförs till ordinarie undervisning.
Berard AIT har fått betydelse inte bara för träning av personer med autism-symtom utan även inom många områden inom den personlig utvecklingen. Berard menar tom att vår personliga kapacitet ökar efter AIT.
Av de personer som sökt hjälp genom Berardmetoden kan vi i stort se fyra grupper: Barn och ungdomar med olika funktionshinder inklusive läs- och skrivsvårigheter och /eller med psykosociala problem, normalfungerande skolelever och studerande i olika åldrar, vuxna inom personlig utveckling och stresshantering.
Bland andra som tränat kan vi se författare, journalister, musiker, konstnärer mfl med behov av en ”kreativitets-boost”.
Teorier.
Hur AIT fungerar är inte helt klarlagt, däremot finns olika teorier. En teori handlar om neuroplasticitet, dvs nervceller som efter lyssnarträning får tillräcklig stimulans att utveckla nya nätverk för effektivare överföring av nervimpulser för utveckling av nya nervbanor för nya beteenden och vanor (Norman. Doidge 2016)
Dr Berard menar att vårt beteende är beroende av hur vi uppfattar information, eller som han själv säger: ” Vi beter oss som vi hör” eller ” Örat hör och Hjärnan lyssnar” vilket även senare tids hörselforskning instämmer i.
Genom lyssnarträningen stimuleras mellanörats muskler med vibrationsenergi via elektroniskt modifierade musikfrekvenser (modulering). I mellanörat sker även, enligt Dr Berard, stimulans av nervförbindelser som är gemensamma med det kraniala nervsystemet.
Lyssnarträningen kan liknas vid en typ av gymnastik, eller ”work-out”, för mellanörats muskler för att få en bättre överföring, transmission, av hörselsignalerna.
I Sverige blev Berard AIT metoden känd i slutet av 1990-talet genom Dr Tore Duvners arbete med barn och ungdomar med ADHD. Metoden tas upp i hans bok med samma namn. (Tore Duvner, 1998)
Berardmetodens effekter utvärderades i ett projekt 2005-07 på initiativ av Stockholms stads Kompetensfonden (Brita Alin & Lars Borazanci Persson, 2007) i samarbete med Karolinska Institutet med en uppföljningsrapport 2021.Enligt skattningsenkäterna till föräldrar och lärare kunde statistiskt signifikanta förbättringar ses inom en rad områden, tex uppmärksamhet/fokus/lyssna, skrivförmåga, samarbetsvilja/kamratkontakter, energi/motivation/inlärning, minne, självförtroende/välmående och stressreducering.
